Kvällen hade just inletts med sin "skumtimme", när elden tändes på alvarskanten - strax söder om Sandviks lilla hamnsamhälle. Platsen för valborgsmässofirandet är traditionell och verkligen väl vald: härifrån syns eldsflammorna långt, både till lands och sjöss.
När elden var som intensivast började en sångkör att framföra "Se hur härligt majsol ler", "Längtan till landet" och flera andra stämningsfulla hyllningar till våren och värmen. Just så skall det vara på sista april!
Jag är uppvuxen i Uppsala och där är valborgsmässofirandet väldigt omfattande och fyllt av traditioner - och fylleri! Vissa av traditionerna (OD:s konsert t.ex.) kan jag sakna, men definitivt inte det omfattande ungdomssupandet! Varifrån kommer all alkohol som ungdomarna häller i sig? Har föräldrarna koll på sina förråd av egenimporterad öl, vin och sprit? Hur omfattande är langningen till minderåriga egentligen?
Utsikten mot Sandviks samhälle avslutas med två vindkraftverk i fonden: den gamla, fyrvingade, holländarkvarnen och det moderna, trevingade, vindkraftverket. Kontraster, javisst, men ändå konstruktioner som vi människor gjort för att tygla kraften i vinden!
I morgon är det styrelsemöte i Kalmarsund Vind - jag återkommer med ett kortfattat referat.
Hälsningar
Ola Holgersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar