En sommar vi aldrig glömmer!

Redan i början av juli hade jag badat fler gånger än det brukar bli för mig under en hel sommar! Men så är jag lite av en badkruka också!
Nätterna med temperaturer över 20 grader var inte enstaka, utan återkom gång på gång - det var som om det var något låst och oåterkalleligt över väderläget: inget omslag, inget regn!
Och så dessa bränder i skogarna. Mer omfattande och svårsläckta än vi varit med om (någonsin?).
Ju längre veckorna gick desto mer ångestskapande var vädret. Är det det här vi har att vänta? Forskarna har ju talat om mer och mer av ytterligheter i vädret, som tecken på förändringar i klimatet. Hetare somrar. Stormigare höstar. Tidigare vårar. Snörikare och snöstormigare vintrar i fjälltrakterna. Intensiva regn, med översvämningar - när det väl regnar!





Vårens och sommarens extrema väder har naturligtvis påverkat våra energisystem: liten nederbörd ger låga nivåer i våra vattenkraftverks magasin; högtrycksläge under långa tider ger enbart svaga vindar; höga vattentemperaturer i våra omgivande hav gör att kärnkraftverkens kylsystem inte kan garantera säkerheten, med avstängning som följd.
Kol- och gasproducerad el har, i ökad utsträckning, tvingats fram på flera håll i Europa - det är reservkraften, när inte det andra räcker till att klara topparna!
Solelen har producerat bra, och det har blivit tydligt att det är avgörande att skapa en stark och balanserad mix av energislag för att klara liknande vädersituationer längre fram. Efterfrågan på el blir ju extra hög under heta perioder, eftersom fler och fler klimatanläggningar med kyla installeras - även i privata bostäder!



I det senaste numret av Svensk Vindkraftförenings tidskrift (Svensk Vindkraft, nr 3/2018) ägnas flera artiklar åt ämnet "repowering": gamla verk plockas ned (och säljs oftast) och ersätts av moderna med betydligt bättre utnyttjande av vindlägena. Utanför Höganäs ersätter två verk tre gamla, men årsproduktionen blir sex gånger så stor!
Sveriges hittills största repoweringprojekt genomfördes på Näsudden på Gotland, där det under 1990-talet byggdes 78 vindkraftverk i olika storlekar och ägarkonstellationer. En bit in på 2010-talet bildade de olika ägarna ett gemensamt bolag som organiserade en repowering i tre etapper: 60 gamla verk har ersatts av ett trettiotal nya, som producerar fyra gånger så mycket energi!
I en intervju med Peter Ardö (chefsrådman vid mark- och miljödomstolen i Växjö) säger han att tidigare tillstånd inte är en garanti för nya tillstånd.
  -Miljöbalken är inte avsedd att vara någon förenkling för sökanden, utan hela tiden skruvas kraven upp. Positivt är att man beaktar om liknande verksamhet har legat på samma plats och att det finns 20 års kunskapsunderlag att använda vad gäller buller, skuggbildning, tillbud etc., säger Ardö.

Tidskriften har även en intressant notis från TT om det växande intresset för solel:
Årets rekordsommar har gett klirr i kassan för alla solenergiägare. Detta faktum, tillsammans med stigande elpriser, sjunkande priser på solpaneler, samt ett slopat krav på bygglov, lär bidra till ett fortsatt ökat intresse de kommande åren! 15 000 anläggningar fanns installerade vid senaste årsskiftet och ökningstakten ligger på mellan 50 - 80 procent årligen. "Marknaden kommer nog att dubbleras till 2019", säger Johan Lindahl, talesperson för branschföreningen Svensk Solenergi.




Ja, heja solen! Det är du som bär på framtidens alla energiresurser!





Nu skall jag lägga mig på yogamattan och göra det nyaste tillskottet till alla andra rehabiliteringar som jag håller på med: excentrisk träning av höftledens inåtförare! Jag har en efterhängsen skada i ljumsken och nu har jag fått tips om bra övningar - hoppas de ger bättring!

Hälsningar
Ola Holgersson

Det gäller att inte förlora HOPPET!

Igår spelade det svenska herrlaget i fotboll sin andra gruppspelsmatch i VM, och motståndarna Tyskland gav inte de svenska spelarna mycket tid med bollen!
Ola Toivonen lyckades ta emot ett inlägg och sedan loppa målvakten, och göra 1 - 0 i den första halvleken, men sedan var det enbart de tyska spelarna som lyckades hålla i bollen och producera målchanser!
Förlusten med 2 - 1 gör att spänningen i gruppen behålls inför den sista omgången på onsdag, då ställs Sverige mot gruppledarna Mexico. Vinst för Sverige är nödvändigt, men det kan räcka med ett måls övervikt! Det är bara att hålla tummarna och hoppas, hoppas, hoppas! På onsdag vet vi!






Ja, hoppet är en viktig känsla!
Alla vi andelsägare i Kalmarsund Vind hoppades att våra insatser i föreningen skulle vara goda investeringar - både för oss själva, men också för vår omgivning och miljön i stort.
Ekonomin startade bra för föreningen och vi fick ett bra elpris som andelsägare, men de senaste årens vikande priser på el och certifikat har gjort marginalerna väldigt tuffa. Vi har dock verken kvar och de producerar på ett utmärkt sätt, och deras insatser för att skapa "grön el" pågår alla dagar under året! Och de ser till att en mindre andel av elproduktionen i våra grannländer sker med "ful-el" (brunkol t.ex.) - så visst är det en god investering!





Jag läste Johan Ehrenbergs bok HOPPET igår, medans jag låg och solade mig på gräsmattan. En bok som är skriven för att sprida kunskap och hopp om en bättre framtid för oss alla - läs den gärna!
Eller köp den och ge bort ett exemplar till en vän! Köp HÄR!

Ehrenberg skriver väldigt mycket om sol-el, men även en del om vindkraft. Vindkraften i framtiden tror han dock mest kommer att byggas av de stora energikoncernerna, och ute till havs. Det blir ett byte till förnybar el för dessa giganter, men det blir fortfarande en del av de stora bolagens produkter.
Ehrenberg ser hellre att vi alla blir egen-el-producenter och att vi på så sätt bryter en del av de stora elföretagens dominans. Men också att vi kan få egen kontroll över kostnaderna för vår egen el - gör du din egen el på taket, så går den raka vägen in i din egen förbrukning eller ditt eget batterilager! Som sitter i bilen t.ex.

Vi andelsägare i Kalmarsund Vind har gjort vårt val: gemensamt ägande av effektiva vindkraftverk, placerade i vårt eget närområde. Det hade ju varit bra om kostnaderna för att föra över elen hem till oss hade varit rimligare, och att det skattemässigt hade setts som att vi inte handlar med vår egen el utan enbart hämtar hem den: från en gemensamhetsanläggning istället för från vårt eget tak, bara!







Göran Bryntse skriver ledaren i SERO-tidskriften "Förnybar Energi", och i det senaste numret (2/2018) är temat 100 procent förnybart.
SERO har satt upp ett mål om 100 procent förnybar energi senast år 2040, och det - menar Bryntse - ser allt enklare ut att genomföra:
Enel bygger en vindpark i Mexico till en kostnad av 15 öre/kWh.
I USA bygger Xcel för 19 öre/kWh
Saudiarabien bygger solel för 15 öre/kWh.
Sverige rekordinvesterar i vindkraft - riksdagens mål för år 2030 om ytterligare 18 TWh förnybar elproduktion kan nås redan 2021. Tack vare vindkraften!
Givetvis, skriver Bryntse, kommer det att behövas politiska styrmedel för att ställa om till 100 procent förnybar energi. SERO har därför föreslagit många åtgärder som skulle underlätta omställningen Läs mer på www.sero.se  Klicka på fliken Energi och sedan 100 procent förnybart.

I samma nummer av "Förnybar Energi" finns också en artikel om ägarförhållandena inom den svenska vindkraften:
47 % ägs av försäkringsbolag och olika fonder och mindre aktiebolag
24 % ägs av inhemska och utländska kraftföretag (norska Statkraft, svenska Vattenfall t.ex.)
Resten fördelas på en mängd olika ägarkonstruktioner: privatpersoner, kommun/landsting, företag. Och så 3 procent kooperativa ekonomiska föreningar - bl.a. KSV.
Tendensen är en ökande andel ägande av utländska aktörer och ett avtagande intresse från svensk industri och svenska organisationer. Och det startas inga nya vindkraftsföreningar!





Det kanske stämmer det som Ehrenberg skrev: vindkraftens framtid tillhör de stora aktörerna på energimarknaden. Gigantiska parker i de norrländska skogslandskapet och ute till havs; vindkooperativ kommer kanske bara att utgöra en droppe i det stora "el-havet" som strömmar runt mellan länderna!?
Men det viktiga är väl ändå att allt bidrar till det stora flödet av förnybar energi.
Och att vi har våra kära andelar i verken i Wannborga, Degerhamn och Rockneby. Vår lilla del av den stora världen!

Håll tummarna!
Tappa inte sugen!
Lev på hoppet!

Hälsningar
Ola Holgersson

Unik valborg och första maj - för mig!

Idag är det "sista april" (så sa vi alltid under min uppväxt i Uppsala, vi sa aldrig Valborg - det tillhörde studenternas värld!) och kvällen verkar bli kall och blöt. Hoppas att det bidrar till ett lugnt firande!




Och imorgon fyller jag 65 år - man blir pensionsmässig, alltså! Men jag har bestämt mig för att fortsätta att arbeta ett par år till - knoppen och kroppen hänger med rätt bra, än så länge.
För 30 år sedan (när mina föräldrar gick i pension) då var det inte tal om att fortsätta jobba efter 65-årsdagen - det hade man i alla fall inte rätt till. Det var nog bara de med "fria yrken": konstnärer, egna företagare etcetera, som sköt på pensionen - alla vanliga löntagare tackade för sig när de fyllde 65 år.
Och hur kommer det att bli för våra barn? Skall de kunna hålla sig friska och arbetsföra fram till 70-årskalaset? För det lär väl vara det som blir deras generations vanliga reträttålder från arbetslivet. Å andra sidan är det många av dem som inte satt igång med vanligt lönearbete förrän de blivit 25-30 år, så det är kanske rätt att de skall jobba på några år ytterligare!?
Och barnbarnen - hur skall de få det? Blir de pensionerade överhuvudtaget? De flickor som föds nu beräknas få en genomsnittsålder på närmare 100 år (under förutsättning att medellivslängden fortsätter att öka som hittills!) - kommer de att kunna få en pension som de kan leva på under hela sin ålderdom? Den som lever (så länge), får se!






Efter vinterns snö, slask och vägsalt, är det nu högtryck vad gäller biltvättandet!
I Miljömagasinet, nr 17 - 2018, finns en artikel där fem vanliga myter om biltvätt blir belysta med fakta:
# Myt 1: det är dåligt för miljön att köra flera mil till en biltvätt, man kan lika gärna tvätta bilen på gatan.
Stämmer inte! Olja, giftiga tungmetaller och andra miljöskadliga ämnen hamnar rakt ut i våra vattendrag. Tvätta bilen när du ändå är på macken!
# Myt 2: att tvätta hemma är inte värre än att det regnar på bilen.
Stämmer inte! Regnet löser inte upp de miljöfarliga ämnena.
# Myt 3: de miljövänliga bilvårdsprodukterna är sämre på att göra rent.
Stämmer inte! De miljömärkta produkterna gör lika rent.
# Myt 4: det går bra att tvätta hemma på gatan - bara jag använder miljömärkta bilvårdsprodukter.
Stämmer inte! Det är ju smutsen vi tvättar bort (olja, tungmetaller m.m.) som är de stora miljöbovarna. Den skall inte ner i dagvattnet!
# Myt 5: att tvätta mer sällan är bra för miljön.
Stämmer inte! Tätare tvättintervaller gör att du inte behöver lika kraftiga (=miljöbelastande) rengöringsmedel.

Efter dessa pekfingrar och insikter skall jag försöka att bli bättre på att tvätta bilen oftare - hittills har jag för det mesta bara tvättat bilen ett par gånger per år!






Jag har alltid tänkt att de får och lamm som betar på det öländska strandängarna, alvaret och andra marker som inte går att odla på, gör en bra miljöinsats. Men i senaste numret av Greenpeace tidskrift "action", finns en artikel där man visar på skillnaderna i CO2-utsläpp vid olika markutnyttjanden och djurhållningar.
Köttproduktionen bidrar lika mycket till klimatförändringen som alla bilar, tåg, lastbilar, fartyg och flyg på hela jorden!
Värst är de söta lammen! Ett kilo lammkött kräver 21,4 kg CO2-ekvivalenter!
Kyckling kräver bara en sjundedel - 3,2 kg. Och ett kilo bröd orsakar utsläpp som motsvarar 0,8 kg CO2.
Det är komplexa frågor: vi vill ha ett öppet landskap för att "må bra", samtidigt som betesdjuren driver på klimatförändringen så att vi alla kommer att må riktigt dåligt!
Kanske är det bättre att låta vissa marker få växa igen? Vi har kanske en romantisk bild av vårt landskap, en bild som inte är ekologiskt hållbar!?



Imorgon skall jag så lite frön: persilja, dill och koriander blir det. Inga stora odlingar, men det är så himla fint att se hur de gror och växer! Och så smakar det gott!



Hälsningar
Ola Holgersson

Nu är årsstämman över - nu måste vårvärmen komma!

Det känns segare än vanligt med värmen - eller är det bara minnet som är så kort!
Men håll med: visst är det osedvanligt trögt med värmen! Här behövs lågtryck från sydväst med regn och kraftfulla, milda, vindar!
Ja, ja, det skall nog reda upp sig med våren och värmen - det gäller bara för mig att öva mitt tålamod!






Tålamod måste man nog också ha om man skall orka vänta in energieffektiviseringarna och ökningarna av andelen förnybar energi på EU-nivån.
I det senaste numret av SERO:s tidskrift Förnybar Energi (1/2018) skriver Göran Bryntse om om EU-parlamentets beslut i januari 2018 om att andelen förnybar energi skall uppgå till 35 % år 2030 samt att den primära energianvändningen skall minska med 35 % fram till samma årtal. Bryntse menar (tillsammans med föreningen European Renewable Energies Federation - EREF; se deras LÄNK) att målsättningarna är alldeles för blygsamma. Skall Europa kunna uppnå Parisavtalets mål om en maximal temperaturhöjning på 2 %, så måste andelen förnybart ligga på 45 % och effektiviseringarna uppgå till 40 %!
Andelen förnybar energi skiljer sig väldigt kraftig åt bland de 28 EU-länderna. Sverige ligger bäst till med 54 % år 2016 medan Luxemburg endast har 10 procent. Enligt Bryntse blir det en stor diskussion inom EU:s olika organ för att besluta om målen skall sättas på nationell nivå eller på gemensam EU-nivå. Tålamod, tålamod, tålamod.
Frågan är om vårt gemensamma klimat har samma tålamod med vår saktfärdighet!

I samma nummer av Förnybar Energi finns en artikel av Staffan Bengtsson om utbyggnadsplanerna för vindkraft i Sverige. Bengtsson inleder med att skriva: "Från stiltje till nästan orkan". Under 2017 fattades beslut om 6,8 TWh ny vindkraft, varav 5 TWh det sista kvartalet!
Det är kampen om de nya 18 TWh som skall in i elcertifikatssystemet som fått många att tänka - "här är det först till kvarn som gäller"! När våra, och omvärldens, räntenivåer samtidigt är historiskt låga, så samverkar det till att utländska pensionsförvaltare och storföretag med IT-anknytning investerar i vindkraftverk på svensk mark; samtidigt som svenska investerare är luttrade av prisrasen på el och certifikat och är håller sig borta från den svenska marknaden. Men Vattenfall investerar istället i vindkraft i Storbritannien!
Kan någon förklara detta korsvisa investerande?







Årsmötet i Kalmarsund Vind och Kalmarsund Vind II genomfördes i förra veckan enligt väl känt mönster: först KSV II, därefter fika och sedan KSV och avslutningsvis ett föredrag av någon "publikmagnet". I år var det Fredrik Eskilsson från Vestas Service som kom för att berätta om hans företags olika upplägg av service och renoveringar. Det börjar ju att bli aktuellt att fundera kring verken i Wannborga och hur de skall åldras!
Fredrik Eskilsson talade varmt om Vestas totalrenoveringsprogram med tillhörande serviceavtal. Detta innebär ett fullständigt utbyte av alla rörliga delar i verket - endast tornet och själva maskinhuset blir kvar av det gamla vindkraftverket! Men smakar det, så kostar det! Men ett nytt verk med möjlighet till ytterligare 15 år med elcertifikat kan kanske vara värt det?
Årsmötets åsikt var att ge styrelsen i uppdrag att räkna på en totalrenovering enligt Vestas modell, för att sedan kunna fatta ett klokt beslut (på nästa årsstämma?).

                                          Fredrik Eskilsson, Vestas Service


Men det finns naturligtvis flera tänkbara alternativ:
# kör verket tills det är skrotfärdigt, utan att investera något på vägen.
# kör vidare och reparera det som uppdagas allteftersom driften går vidare (nuvarande strategi).
# gå in i Vestas serviceprogram och går upp ett schema för framtida utbyten av delar som är kända för att behöva ersättas.
Och så kan man sänka påfrestningarna på verken genom att ställa av dem vid höga vindstyrkor (t.ex. mer än 25 m/s). Detta skulle kunna spara verken - och ge dem flera levnadsår -  genom att extrembelastningarna på alla komponenter reduceras väsentligt.

Ja, det är viktiga och intressanta frågor som den nya styrelsen har att ta ställning till - men med Staffan Larsson som nyvald ordförande kommer mycket erfarenhet och kunnande att komma styrelsearbetet till del.
Lycka till alla i KSV:s och KSV II:s nya styrelse!

Hälsningar
Ola Holgersson