Läget på energimarknaden är inte särskilt ljust just nu - och det finns inga tecken till förbättringar inom överskådlig tid. Elpriserna ligger stabilt kring 40 öre/kWh och elcertifikaten betalas med 175 kr (+ ränta) de kommande fyra åren! Dessa prisnivåer kommer att ge ett underskott i KSV och våra besparingar kommer att "ätas upp", sakta men säkert.
Vägarna ut ur detta är i princip två: antingen letar vi med ljus och lykta efter alla slags besparingar som kan skapa ett bättre resultat, eller också konstaterar vi att de nuvarande intäkterna inte räcker till utgifterna och då kan vi inte genomföra återbetalningarna av medlemsinsatserna i den takt vi räknat med hittills (återbetalningstid: 20 år). Och så finns förstås mellanalternativet (som kanske passar bäst här i mellanmjölkens land - Sverige): att göra lite av båda. Vi sparar och gnetar i alla ändar och återbetalar de år då det är möjligt, och med de belopp som ger en stabil kassa för framtida kostnader.
Energimarknaden känner inga andra trender än priserna och då krävs det politiska "ingripanden" för att skapa motvikter mot de avskalade kronorna per kWh. Motvikter som tar hänsyn till miljöbelastningen (råvaruförbrukning, koldioxidutsläpp m.m.); det önskade framtida utseendet på energiproduktionen; och andra politiska hänsynstaganden (t.ex. självförsörjningsgrad och oberoende). I alla dessa faktorer står sig vindkraftproduktionen stark och vi andelsägare behöver säkerligen inte vara oroliga över vår investering. Men det gäller ju att vi tar oss igenom de kommande magra åren - vi har ju haft en strålande start för föreningen och kanske blivit lite för trygga under de gångna "feta åren".
Många stora företag gör långsiktiga och omfattande investeringar i vindkraft: Google köper el från fyra av Eolus planerade vindparker. IKEA bygger 20115 126 vindkraftverk i fem länder.
- Vårt mål är att vara energioberoende år 2020, säger Jonas Carlehed, hållbarhetschef på IKEA, i en intervju i Dagens ETC (12 maj 2014).
Andra företag som gör stora investeringar i vindenergi är gruvjätten LKAB och träbolaget Holmen. För dessa företag handlar det handlar mycket om att bygga upp ett oberoende och minska exponeringen mot energimarknaden, men också om att fullfölja strategier för ökad hållbarhet.
-Alla vill ha miljövänlig el, säger Arne Wallin, Holmen Energi, men man måste kunna räkna hem satsningarna. Idag ligger vi på gränsen, säger han. (Dagens ETC, 12 maj 2014)
Ja, stora som små, vi verkar brottas med liknande problem på alla nivåer! Politiker i alla olika partigrupper har verkligen mycket att vinna på att visa handlingskraft och tydlighet i dessa framtidsfrågor!
Jag tycker om att läsa om alla möjligheter som ligger i effektiviseringar och smarta besparingar. Nyligen läste jag en artikel i Miljömagasinet (16 maj 2014) där de refererade ny rapport från Amerikanska rådet för en energieffektiv ekonomi, ACEEE. 600 000 nya jobb! Minskade luftföroreningar! Bekämpande av klimatförändringar! Existerande energibesparande teknik skulle kunna minska elbehovet med 25 %!
En viktig faktor för att motivera hushållen till ökad energieffektivitet är att förse dem med dagliga rapporter om energianvändningen, samt att ge råd för att minska energiförbrukningen. Men det det finns också starkt motstånd mot dessa energibesparande insatser: det kommer från producenter av fossila bränslen och energibolag med ett enormt politiskt inflytande, säger Charlie Wilson, artikelförfattare i tidskriften "Nature Climate Change".
Ja, det är verkligen viktigt att våra politiker får starka mandat och att de både vågar och kan ta strid för en hållbar framtid! Använd din rösträtt både nu i EU-valet och i riksdagsvalet i september!
Hälsningar
Ola Holgersson
