Äntligen lite höstrusk!

Så blev det då lite regn och rusk - och blåst - tillslut! Hösten har ju varit mild och utan särskilt mycket rejäla vindar hittills, så omslaget är efterlängtat av mig - och säkert många andra vindkraftsägare!
På Kalmarsund Vinds hemsida kan man följa produktionen månadsvis - använd gärna länken HÄR!




Husorganet när det gäller vindkraft - Svensk Vindkraft nr 4/2019 från Svenska Vindkraftföreningen - innehåller en hel del intressant läsning, t.ex.:

# Vindkraften har producerat 20,1 TWh under året! Det är första gången vindkraften överträffar 20 TWh och det nya rekordet innebär att vindkraften står för 14 procent av den svenska elanvändningen. Andelen förväntas öka till 25 procent redan år 2022!
Vilka glädjande nyheter!

# I Danmark invigdes i augusti den stora vindkraftsparken Horns Rev 3 (49 verk på 407 totalt MW). Parken kommer att innebära en ökning av den danska elproduktionen med 12 procent! Det blir mycket "ful-el" som kommer att kunna sparas in! Strålande nyheter!

# Underhållet av landets vindkraftsverk sköts av en grupp av ca 800 tekniker och mekaniker. Under de kommande fem åren finns ett rekryteringsbehov på omkring 170 personer årligen! Vet våra gymnasieskolor och deras studie-och yrkesvägledare om detta stora behov? Här kommer att finnas arbete för många - både ungdomar och omskolade vuxna!

# Flera vindkraftsetableringar har skapat en extra samhällsnytta och social hållbarhet genom de bygdemedel som delar av intäkterna har avsatts till. Pengar som kunnat användas av det ideella föreningslivet, men också för att kunna ge lån till småföretagare som inte haft andra vägar för att erhålla krediter. Fair trade inom Sveriges gränser!




En annan tidskrift som speglar den förnybara energin i vårt land är Förnybar Energi (SERO:s medlemstidning). I deras senaste nummer - 3/2019 - finns många intressanta artiklar: bl.a. skriver Göran Bryntse om elnätsavgifterna. Bryntse kallar dem OHEMULA! Läs och bli upprörd, om du inte redan är det!
Annars handlar numret till stor del om sol-el: framväxten av stora parker; tillväxten på 87 % för år 2018; Lantmännens företag Agroetanol i Lidköping som producerar etanol av spannmål och livmedelsrester; magnettåg med ett mycket lågt ekologiskt fotavtryck; batterilager i kombination med vattenkraft och solel; och mycket mer!
Göran Bryntse skriver en artikel om SERO:s arbete för att förbättra för energikooperativ. SERO samarbetar med Coompanion (stöder start och utveckling av kooperativa företag i Sverige) för att hitta välfungerande former för gemensamt ägande av t.ex. vindkraftanläggningar. SERO och Coommpanion samarbetar med Rescoop på EU-nivå för att främja energikooperativ och skapa bättre villkor för dem - särskilt angeläget i Sverige med våra mycket dåliga förutsättningar! Bra jobbat SERO!



Okiluoto, Finland

Avslutningsvis vill jag redovisa tidningens artikel om elproduktionskostnaderna för olika energiproducenter. Det välrenommerade och största nordamerikanska finansrådgivningsföretaget, Lazard, kom 2018 med följande beräkningar av de genomsnittliga elproduktionskostnaderna:
Kärnkraft - 151 USD/MWh
Vindkraft på land - 43 USD/MWh
Solelsfarmer - 41 USD/MWh
I kärnkraftens kostnader ingår inte avfallskostnader eller katastrofkostnader. Man har också räknat med en byggtid av ca 6 år, men om det blir 15 år istället (som i Olkiluoto i Finland), så skenar givetvis kostnaderna.
Läs mer om förseningarna m.m. vid Olkiluotos tredje verk HÄR!

Tacka vet jag mina andelar i Kalmarsund Vind!

Hälsningar
Ola Holgersson

Nu har mitt 41:a, och sista, varv i skolans värld påbörjats - lite vemodigt känns det!

Ja, jag har bestämt mig för att lämna yrkeslivet till sommaren 2020 - då har jag fyllt 67 år och jobbat 41 av dessa inom "det svenska skolväsendet". Det känns lite vemodigt när man skriver ned det på pränt: "Jag skall inte jobba mer!", men det blir förhoppningsvis inte så definitivt. Det finns ju många oavlönade sysslor som jag kommer att kunna ägna min tid åt istället: föreningsliv, dans och barnbarn. Det kommer nog att bli fulla dagar ändå - det verkar så när man tittar efter hur pensionerade bekantas kalendrar ser ut!










Man kan ju t.ex. jobba för att ens bostadsrättsförening skall bygga solceller på taket - kanske inte lika stort som hos Brf Bosvedjan i Sundsvall (se länk HÄR), men i alla fall ytterligare ett litet strå till stacken "Förnybar energi".
Forskare som använt satellitbilder, elpriser och uthyrningsdata för att bedöma den outnyttjade energipotentialen i Europas byggnader, har kommit fram till att takytor motsvarande tre gånger Luxenburgs storlek skulle kunna leverera nästan en fjärdedel av Europas elbehov! Spännande, eller hur? Läs mer HÄR!







I min hand fick jag nyligen (den kom som en bilaga till tidskriften "Svensk vindkraft") en broschyr från Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum - på engelska blir det Swedish Wind Power Technology Centre, förkortat SWPTC. Centret startades 2010 och arbetar för att samla den sorts toppkunskap som nu utgör Sveriges bidrag till vindkraftsbranschen, nämligen en kunskapsindustri. Företrädarna för SWPTC talar om att vi måste bli smartare i framtiden:
Vi måste bli smartare i hur vi effektiviserar vindkraftverk, kraftöverföring och underhåll - driftskostnaderna är en sak som fortfarande kan minskas på  verken.
Vi måste också bli smartare i hur vi utnyttjar vår jord för att kunna nå målet om en helt förnybar energiproduktion till år 2040.
Vi måste bli smartare tillsammans - SWPTC kommer att arbeta för att utveckla samarbetet mellan akademiska discipliner och ihop med industrin.
Läs mer om SWPTC HÄR!

Ett av de många företag som går i spetsen för omställningen till förnybar energiproduktion är Tetra Pak. Numera drivs deras olika anläggningar till 100 procent med förnybar el - till stor del vindkraftsgenererad! Läs vidare i länken HÄR.





Slutligen vill jag sprida några av de positiva punkter som Tomas Kåberger lyfter fram i sin krönika i Svensk Vindkraft #3 2019:
+ I Skottland har man stängt alla sina tio kolkraftverk, liksom fyra av sex kärnreaktorer. Första kvartalet 2019 producerades mer förnybar el än den totala elkonsumtionen.
+ I Tyskland gav förnybar energi mer el än kol och kärnreaktorer tillsammans under första halvåret 2019.
+ År 2012 gav kol mer än dubbelt så mycket el som sol, vind och bioenergi i EU. 2017 var de tre förnybara energikällorna större än kolet.
+ Första halvåret 2019 gick vindkraften om kol som energikälla för elproduktion i Texas, USA. Vinden gav 22 procent och kolet endast 21 procent.

Hälsningar
Ola Holgersson

Om två veckor är det val till Europaparlamentet - rösta förnybart!

Inför valet till Europaparlamentet har diskussionen om kärnkraftens vara eller inte vara i den svenska energimixen, åter seglat upp. Det är som ett spökskepp som återkommer till våra kuster med oregelbundna intervaller, men alltid med samma kapten och styrmän: de stora energibolagen och politiker med förkärlek till storskaliga lösningar!



Lennart Söder

Lennart Söder (professor i elkraftsystem vid KTH, Stockholm) ställer, i en artikel i tidskriften Svensk vindkraft, nr 2/2019, den retoriska frågan: "Är kärnkraft billigare är förnybar energi?". Artikeln argumenterar mot de uppfattningar som framförts i debattartiklar i Svenska Dagbladet (16 februari) och Ny Teknik (22 februari). Lennart Söders sammanfattning är att vindkraften idag byggs till en kostnad av 51 öre/kWh, medans kärnkraft (pågående projekt inom EU) kostar 63 öre/kWh.
Denna debatt behandlar enbart prisfrågan - sedan har vi de tillkommande problemen med kärnkraftens haveririsker, avfallshantering i tusentals år m.m.


Tomas Kåberger (professorn på Chalmers som jag ofta citerat) skriver i tidningen Dagens ETC (6 maj 2019): "Det finns inga tekniska hinder mot att bygga ett globalt energisystem som helt försörjs med förnybar energi." ... " Men det finns ett finansiellt problem som riskerar att bli politiskt." Kåberger fortsätter: "De som äger världens fossilkraftverk och kärnkraftverk, kol- och urangruvor, olje- och gasreserver, oljeplattformar och raffinaderier, kommer att förlora hundratusentals miljarder kronor. Därför kan de finansiera enorma kampanjer för att förvirra om växthusgasernas klimatrisker och för att fördröja utvecklingen av energiförsörjningen."
Tomas Kåberger avslutar sin artikel med att uppmana oss som arbetar för en förnybar energiframtid att lära oss att: "bemöta motståndarna med lite artig respektlöshet. Förmodligen kommer de också att kunna glädjas åt utvecklingen, när de väl kommit över chocken."



Ett av områdena som måste utvecklas när vi bygger en förnybar energiframtid, är elnäten. I samma nummer av "Svensk vindkraft" som jag hänvisade till ovan (2/2019), skriver Kristina Hojcková (forskare vid Chalmers) att det krävs flera olika scenarion för att svar mot de olika behov som finns: 1. supernätverk, drivna av storbolag för att klara överföringar från stora vindkraftsparker till havs och energiöverföringar med havskablar mellan länder.
2. smarta nätverk är mindre elnät som bygger på småskaliga energikällor, där slutanvändaren kan bli en mer aktiv deltagare i elsystemet. Användaren kan bli prosument, skriver Hojcková, alltså både producent och konsument, och göra mer aktiva val i sina elköp.
3. de frikopplade elnäten (off-gridlösningarna) kommer vi att se både i rika och fattigare länder. I de rikare länderna handlar det mycket om att bli självförsörjande, att inte vara beroende av de stora aktörerna; medans det i fattigare länder kan vara det enda alternativet för att bygga en energiförsörjning - korruption och byråkrati kan här vara oöverstigliga hinder!





Mitt sista klipp ur tidningshögen är återigen från Dagens ETC - nu från den 9 maj. Här finns en artikel om en ny rapport från Energimyndigheten: "100 procent förnybar el - scenarier, vägval och utmaningar".
Rapporten skriver bl.a.: "100 procent förnybart elsystem är fullt möjligt att uppnå i Sverige till 2014-talet, men att ett sådant förutsätter utbyggnad av vindkraft och av elnätet. i nuläget, konstateras i rapporten, konkurrerar förnybara energikällor med kärnkraften på elmarknaden, vilket gör att den förnybara elens utbyggnad är beroende av kärnkraftens avveckling."
Snacka om "proppen Orvar"!
Martin Johansson  (analytiker på Energimyndigheten) säger: "Det finns ju inte något (stopp)datum, men om vi vill ha en 100 procent förnybar elmarknad måste vi sätta ett stoppdatum för allt som inte är förnybart, både för kärnkraften och de fossila bränslena."





Naturrum Trollskogen

Motsatsen till stoppdatum är väl invigning, eller ....
Hur som helst - på påskafton invigdes Naturrum Trollskogen uppe på norra Öland, inte långt från Norra udden och Nabbelund. Här kan man få upptäcka natur i både stor och liten skala och programpunkterna under säsongen passar för både stor och liten människa!




Den här helgen firar vi "Öland spirar" - ett jättearrangemang med fokus på allt som gror och växer! Visst är det ett slags mirakel! Tänk att det finns en sådan kraft varje frö och knopp! Och så mycket livsenergi i varje fågelstrupe! Man kan bara förundras!

Hälsningar
Ola Holgersson

Kattugglan hoar och koltrasten spelar - våren kommer smygande!

När jag gjorde den vanliga rundan i Slottsskogen senast, då var det skymningsdags och det var precis att jag kunde hitta stigarna hem igen! Lite överdrivet, men ändå - dagsljuset försvann och jag fick gå "på känn". Den här tiden på dygnet är spännande att vara ute i: alla de invånare i skogen som uppskattar mörkrets skydd, kommer ju fram och blir aktiva. Den här kvällen kunde jag höra flera koltrastar som spelade sina vårstrofer - inte så långa och inte så intensiva som när de är på topp - men klara och fyllda av iver! Kattugglorna är väl egentligen mer av nattfåglar - deras hoanden kan man ju få höra när som helst under nattens gång. Men den här kvällen var det en som drog igång just i skymningen, alldeles precis då jag gick förbi landborgskanten nedanför ruinen av Borgholms Slott. Det var både mäktigt och lite småkusligt att höra kattugglans utdragna och sorgsna melodi. Skönt är det i alla fall att få höra dessa speciella signaler från fåglarnas värld: "Här är jag! Var är du?"


Kattugglan





Var är du den torsdagen den 21 mars klockan 18:00? Då är det dags för föreningens årsstämma - denna gång på Liljas Bil på Hansa (rakt under Kalmar Energis kontor!) Gå gärna in på Kalmar Energis hemsida, klicka på "Vind" och sedan "Kalmarsund Vind" - där hittar du allt viktigt inför årsmötet.
Bl.a. kan vi läsa den glädjande nyheten att Länsstyrelsen lämnat tillstånd till fortsatt drift av verken i Wannborga! Nu vet vi att de kan få snurra vidare till 2030 (då fyller de 25 år!) och då får vi fatta beslut om hur vi skall gå vidare med verken och tillstånden.
Jag läser också i årsberättelsen att produktionen i Kalmarsund Vind uppgått till 5 200 MWh och vi medlemmar gör av med 5 400 MWh per år. Det betyder att våra verk inte förmått producera vad vi medlemmar förbrukat - det tror jag inte har hänt något annat år - rätta mig om jag har fel! Jag minns att vi, när verken i Wannborga skulle etableras, talade om att årsproduktionen kunde variera med ca 20 % upp eller ner mellan riktigt goda och svaga vindår. Vi får hoppas att det gångna året var ett sådant undantagsfall.






Brist på elenergi - ja, den frågan har ju varit aktuell i den mediala debatten. Förespråkare för kärnkraft har hävdat att endast denna kraftkälla förmår garantera oss från brist på el.
Professor Tomas Kåberger (vid Chalmers tekniska högskola) skriver i tidningen DAGENS ETC, den 11 mars, en krönika där han argumenterar emot dessa påståenden.
I Sverige finns ingen elbrist numera, däremot uppstår det överföringsbrister vid olika tillfällen. Vårt gemensamma kraftnät behöver förstärkas på flera avsnitt - produktionen och förbrukningen ser inte likadan ut nu, som den gjorde för 20 - 30 år sedan! Det är precis som med våra järnvägar: vi byggde upp ett stamnät för hundra år sedan - givetvis måste det förstärkas och byggas ut när vårt resande förändras!
Kåberger kritiserar även påståendet att industrin behöver energi från stora kraftverk som går dag efter dag, året runt. Nej, säger Kåberger, det industrin efterfrågar är den billigaste energi som finns vid varje givet ögonblick! Om sedan denna energi kommer från svensk kärnkraft, norsk vattenkraft, dansk vindkraft eller solel från svenska villatak - det spelar ingen roll!
Ett annat argument som Kåberger avfärdar handlar om stabiliteten i kraftnätet. Stora enheter (typ kärnkraftverk) skulle vara bättre än små enheter (typ vindsnurror på Öland). Men så är det inte, menar han! Det finns inget värre hot mot stabiliteten i nätet än ett snabbstopp i ett kärnkraftverk - därför bör ägarna av dessa verk betala för uppbyggnaden av stabiliserande insatser. Detta kan t.ex. var batterisystem som kan reagera verkligt snabbt och effektivt för att trygga stabila kraftnät.
Utan kärnkraftverk skulle Sverige tvingas att importera elenergi, säger "kärnkraftkramarna".
Sverige importera el idag, svarar Kåberger, men vi exporterar desto mer! Nettot är positivt för Sverige, och också för alla vi exporterar till eftersom vi har en så låg andel koldioxidskapande elproduktion!



SERO:s tidskrift - Förnybar Energi - tar i senaste numret (1/2019) också upp kärnkraftfrågan, men fokuserar på avfallet - alltid lika aktuellt och alltid lika skrämmande! Här handlar det inte om skulder vi lämnar över till några få generationer framöver - nej, här handlar det om 3 300 generationer framåt!
Bl.a. skriver de om Miljödomstolens nej till SKB:s förslag till utformning av kopparkapslarna. Domstolen menar att det inte är säkert att kapslarna klarar korrosionen under de långa tidsrymder som avfallet måste lagras. Mycket tyder på att regeringen tar ett par år på sig för innan beslut om slutförvaringen fattas - och det är bara bra, menar SERO.
Skall förvaringsalternativen bli säkrare kommer de säkerligen också att bli dyrare. SERO:s tidigare uppskattningar om 10 öre/kWh i avfallshanteringskostnad, anser du nu bör justeras till närmare 15 öre/kWh. De alternativ som diskuteras är tjockare kopparskikt i kapslarna; kapslar av titan; samt insmältning av avfallet i glas (s.k. vitrifiering).
Vi för verkligen hoppas att beslutet kommer att grundas på vetenskapliga fakta och inte på prestige kopplat till gamla beslut och teorier!



Idag väntar skidskytte VM:s höjdpunkt: stafetter för både dam- och herrlag! Det är verkligen roligt att följa denna sport i TV! Här finns hela tiden ett spännningsmoment och ovissheten släpper inte förrän i sista sekunden! Och som vi alla led med Mona Brorsson!

Hälsningar
Ola Holgersson