söndag 24 juni 2018

Det gäller att inte förlora HOPPET!



Bildresultat för fotboll vm


Igår spelade det svenska herrlaget i fotboll sin andra gruppspelsmatch i VM, och motståndarna Tyskland gav inte de svenska spelarna mycket tid med bollen!
Ola Toivonen lyckades ta emot ett inlägg och sedan loppa målvakten, och göra 1 - 0 i den första halvleken, men sedan var det enbart de tyska spelarna som lyckades hålla i bollen och producera målchanser!
Förlusten med 2 - 1 gör att spänningen i gruppen behålls inför den sista omgången på onsdag, då ställs Sverige mot gruppledarna Mexico. Vinst för Sverige är nödvändigt, men det kan räcka med ett måls övervikt! Det är bara att hålla tummarna och hoppas, hoppas, hoppas! På onsdag vet vi!




Bildresultat för hopp

Ja, hoppet är en viktig känsla!
Alla vi andelsägare i Kalmarsund Vind hoppades att våra insatser i föreningen skulle vara goda investeringar - både för oss själva, men också för vår omgivning och miljön i stort.
Ekonomin startade bra för föreningen och vi fick ett bra elpris som andelsägare, men de senaste årens vikande priser på el och certifikat har gjort marginalerna väldigt tuffa. Vi har dock verken kvar och de producerar på ett utmärkt sätt, och deras insatser för att skapa "grön el" pågår alla dagar under året! Och de ser till att en mindre andel av elproduktionen i våra grannländer sker med "ful-el" (brunkol t.ex.) - så visst är det en god investering!



Hoppet - en bok om hur enkelt du räddar världen (2-pack)

Jag läste Johan Ehrenbergs bok HOPPET igår, medans jag låg och solade mig på gräsmattan. En bok som är skriven för att sprida kunskap och hopp om en bättre framtid för oss alla - läs den gärna!
Eller köp den och ge bort ett exemplar till en vän! Köp HÄR!

Ehrenberg skriver väldigt mycket om sol-el, men även en del om vindkraft. Vindkraften i framtiden tror han dock mest kommer att byggas av de stora energikoncernerna, och ute till havs. Det blir ett byte till förnybar el för dessa giganter, men det blir fortfarande en del av de stora bolagens produkter.
Ehrenberg ser hellre att vi alla blir egen-el-producenter och att vi på så sätt bryter en del av de stora elföretagens dominans. Men också att vi kan få egen kontroll över kostnaderna för vår egen el - gör du din egen el på taket, så går den raka vägen in i din egen förbrukning eller ditt eget batterilager! Som sitter i bilen t.ex.

Vi andelsägare i Kalmarsund Vind har gjort vårt val: gemensamt ägande av effektiva vindkraftverk, placerade i vårt eget närområde. Det hade ju varit bra om kostnaderna för att föra över elen hem till oss hade varit rimligare, och att det skattemässigt hade setts som att vi inte handlar med vår egen el utan enbart hämtar hem den: från en gemensamhetsanläggning istället för från vårt eget tak, bara!







Göran Bryntse skriver ledaren i SERO-tidskriften "Förnybar Energi", och i det senaste numret (2/2018) är temat 100 procent förnybart.
SERO har satt upp ett mål om 100 procent förnybar energi senast år 2040, och det - menar Bryntse - ser allt enklare ut att genomföra:
Enel bygger en vindpark i Mexico till en kostnad av 15 öre/kWh.
I USA bygger Xcel för 19 öre/kWh
Saudiarabien bygger solel för 15 öre/kWh.
Sverige rekordinvesterar i vindkraft - riksdagens mål för år 2030 om ytterligare 18 TWh förnybar elproduktion kan nås redan 2021. Tack vare vindkraften!
Givetvis, skriver Bryntse, kommer det att behövas politiska styrmedel för att ställa om till 100 procent förnybar energi. SERO har därför föreslagit många åtgärder som skulle underlätta omställningen Läs mer på www.sero.se  Klicka på fliken Energi och sedan 100 procent förnybart.

I samma nummer av "Förnybar Energi" finns också en artikel om ägarförhållandena inom den svenska vindkraften:
47 % ägs av försäkringsbolag och olika fonder och mindre aktiebolag
24 % ägs av inhemska och utländska kraftföretag (norska Statkraft, svenska Vattenfall t.ex.)
Resten fördelas på en mängd olika ägarkonstruktioner: privatpersoner, kommun/landsting, företag. Och så 3 procent kooperativa ekonomiska föreningar - bl.a. KSV.
Tendensen är en ökande andel ägande av utländska aktörer och ett avtagande intresse från svensk industri och svenska organisationer. Och det startas inga nya vindkraftsföreningar!



Bildresultat för vindkraft hav

Det kanske stämmer det som Ehrenberg skrev: vindkraftens framtid tillhör de stora aktörerna på energimarknaden. Gigantiska parker i de norrländska skogslandskapet och ute till havs; vindkooperativ kommer kanske bara att utgöra en droppe i det stora "el-havet" som strömmar runt mellan länderna!?
Men det viktiga är väl ändå att allt bidrar till det stora flödet av förnybar energi.
Och att vi har våra kära andelar i verken i Wannborga, Degerhamn och Rockneby. Vår lilla del av den stora världen!

Håll tummarna!
Tappa inte sugen!
Lev på hoppet!

Hälsningar
Ola Holgersson

måndag 30 april 2018

Unik valborg och första maj - för mig!

Idag är det "sista april" (så sa vi alltid under min uppväxt i Uppsala, vi sa aldrig Valborg - det tillhörde studenternas värld!) och kvällen verkar bli kall och blöt. Hoppas att det bidrar till ett lugnt firande!

Bildresultat för valborg eld


Och imorgon fyller jag 65 år - man blir pensionsmässig, alltså! Men jag har bestämt mig för att fortsätta att arbeta ett par år till - knoppen och kroppen hänger med rätt bra, än så länge.
För 30 år sedan (när mina föräldrar gick i pension) då var det inte tal om att fortsätta jobba efter 65-årsdagen - det hade man i alla fall inte rätt till. Det var nog bara de med "fria yrken": konstnärer, egna företagare etcetera, som sköt på pensionen - alla vanliga löntagare tackade för sig när de fyllde 65 år.
Och hur kommer det att bli för våra barn? Skall de kunna hålla sig friska och arbetsföra fram till 70-årskalaset? För det lär väl vara det som blir deras generations vanliga reträttålder från arbetslivet. Å andra sidan är det många av dem som inte satt igång med vanligt lönearbete förrän de blivit 25-30 år, så det är kanske rätt att de skall jobba på några år ytterligare!?
Och barnbarnen - hur skall de få det? Blir de pensionerade överhuvudtaget? De flickor som föds nu beräknas få en genomsnittsålder på närmare 100 år (under förutsättning att medellivslängden fortsätter att öka som hittills!) - kommer de att kunna få en pension som de kan leva på under hela sin ålderdom? Den som lever (så länge), får se!

Bildresultat för pensionär




Efter vinterns snö, slask och vägsalt, är det nu högtryck vad gäller biltvättandet!
I Miljömagasinet, nr 17 - 2018, finns en artikel där fem vanliga myter om biltvätt blir belysta med fakta:
# Myt 1: det är dåligt för miljön att köra flera mil till en biltvätt, man kan lika gärna tvätta bilen på gatan.
Stämmer inte! Olja, giftiga tungmetaller och andra miljöskadliga ämnen hamnar rakt ut i våra vattendrag. Tvätta bilen när du ändå är på macken!
# Myt 2: att tvätta hemma är inte värre än att det regnar på bilen.
Stämmer inte! Regnet löser inte upp de miljöfarliga ämnena.
# Myt 3: de miljövänliga bilvårdsprodukterna är sämre på att göra rent.
Stämmer inte! De miljömärkta produkterna gör lika rent.
# Myt 4: det går bra att tvätta hemma på gatan - bara jag använder miljömärkta bilvårdsprodukter.
Stämmer inte! Det är ju smutsen vi tvättar bort (olja, tungmetaller m.m.) som är de stora miljöbovarna. Den skall inte ner i dagvattnet!
# Myt 5: att tvätta mer sällan är bra för miljön.
Stämmer inte! Tätare tvättintervaller gör att du inte behöver lika kraftiga (=miljöbelastande) rengöringsmedel.

Efter dessa pekfingrar och insikter skall jag försöka att bli bättre på att tvätta bilen oftare - hittills har jag för det mesta bara tvättat bilen ett par gånger per år!


Bildresultat för biltvätt



Jag har alltid tänkt att de får och lamm som betar på det öländska strandängarna, alvaret och andra marker som inte går att odla på, gör en bra miljöinsats. Men i senaste numret av Greenpeace tidskrift "action", finns en artikel där man visar på skillnaderna i CO2-utsläpp vid olika markutnyttjanden och djurhållningar.
Köttproduktionen bidrar lika mycket till klimatförändringen som alla bilar, tåg, lastbilar, fartyg och flyg på hela jorden!
Värst är de söta lammen! Ett kilo lammkött kräver 21,4 kg CO2-ekvivalenter!
Kyckling kräver bara en sjundedel - 3,2 kg. Och ett kilo bröd orsakar utsläpp som motsvarar 0,8 kg CO2.
Det är komplexa frågor: vi vill ha ett öppet landskap för att "må bra", samtidigt som betesdjuren driver på klimatförändringen så att vi alla kommer att må riktigt dåligt!
Kanske är det bättre att låta vissa marker få växa igen? Vi har kanske en romantisk bild av vårt landskap, en bild som inte är ekologiskt hållbar!?

Bildresultat för bete lamm

Imorgon skall jag så lite frön: persilja, dill och koriander blir det. Inga stora odlingar, men det är så himla fint att se hur de gror och växer! Och så smakar det gott!

Bildresultat för persilja

Hälsningar
Ola Holgersson

söndag 25 mars 2018

Nu är årsstämman över - nu måste vårvärmen komma!

Det känns segare än vanligt med värmen - eller är det bara minnet som är så kort!
Men håll med: visst är det osedvanligt trögt med värmen! Här behövs lågtryck från sydväst med regn och kraftfulla, milda, vindar!
Ja, ja, det skall nog reda upp sig med våren och värmen - det gäller bara för mig att öva mitt tålamod!

Bildresultat för lågtryck sydväst




Tålamod måste man nog också ha om man skall orka vänta in energieffektiviseringarna och ökningarna av andelen förnybar energi på EU-nivån.
I det senaste numret av SERO:s tidskrift Förnybar Energi (1/2018) skriver Göran Bryntse om om EU-parlamentets beslut i januari 2018 om att andelen förnybar energi skall uppgå till 35 % år 2030 samt att den primära energianvändningen skall minska med 35 % fram till samma årtal. Bryntse menar (tillsammans med föreningen European Renewable Energies Federation - EREF; se deras LÄNK) att målsättningarna är alldeles för blygsamma. Skall Europa kunna uppnå Parisavtalets mål om en maximal temperaturhöjning på 2 %, så måste andelen förnybart ligga på 45 % och effektiviseringarna uppgå till 40 %!
Andelen förnybar energi skiljer sig väldigt kraftig åt bland de 28 EU-länderna. Sverige ligger bäst till med 54 % år 2016 medan Luxemburg endast har 10 procent. Enligt Bryntse blir det en stor diskussion inom EU:s olika organ för att besluta om målen skall sättas på nationell nivå eller på gemensam EU-nivå. Tålamod, tålamod, tålamod.
Frågan är om vårt gemensamma klimat har samma tålamod med vår saktfärdighet!

I samma nummer av Förnybar Energi finns en artikel av Staffan Bengtsson om utbyggnadsplanerna för vindkraft i Sverige. Bengtsson inleder med att skriva: "Från stiltje till nästan orkan". Under 2017 fattades beslut om 6,8 TWh ny vindkraft, varav 5 TWh det sista kvartalet!
Det är kampen om de nya 18 TWh som skall in i elcertifikatssystemet som fått många att tänka - "här är det först till kvarn som gäller"! När våra, och omvärldens, räntenivåer samtidigt är historiskt låga, så samverkar det till att utländska pensionsförvaltare och storföretag med IT-anknytning investerar i vindkraftverk på svensk mark; samtidigt som svenska investerare är luttrade av prisrasen på el och certifikat och är håller sig borta från den svenska marknaden. Men Vattenfall investerar istället i vindkraft i Storbritannien!
Kan någon förklara detta korsvisa investerande?







Årsmötet i Kalmarsund Vind och Kalmarsund Vind II genomfördes i förra veckan enligt väl känt mönster: först KSV II, därefter fika och sedan KSV och avslutningsvis ett föredrag av någon "publikmagnet". I år var det Fredrik Eskilsson från Vestas Service som kom för att berätta om hans företags olika upplägg av service och renoveringar. Det börjar ju att bli aktuellt att fundera kring verken i Wannborga och hur de skall åldras!
Fredrik Eskilsson talade varmt om Vestas totalrenoveringsprogram med tillhörande serviceavtal. Detta innebär ett fullständigt utbyte av alla rörliga delar i verket - endast tornet och själva maskinhuset blir kvar av det gamla vindkraftverket! Men smakar det, så kostar det! Men ett nytt verk med möjlighet till ytterligare 15 år med elcertifikat kan kanske vara värt det?
Årsmötets åsikt var att ge styrelsen i uppdrag att räkna på en totalrenovering enligt Vestas modell, för att sedan kunna fatta ett klokt beslut (på nästa årsstämma?).

                                          Fredrik Eskilsson, Vestas Service


Men det finns naturligtvis flera tänkbara alternativ:
# kör verket tills det är skrotfärdigt, utan att investera något på vägen.
# kör vidare och reparera det som uppdagas allteftersom driften går vidare (nuvarande strategi).
# gå in i Vestas serviceprogram och går upp ett schema för framtida utbyten av delar som är kända för att behöva ersättas.
Och så kan man sänka påfrestningarna på verken genom att ställa av dem vid höga vindstyrkor (t.ex. mer än 25 m/s). Detta skulle kunna spara verken - och ge dem flera levnadsår -  genom att extrembelastningarna på alla komponenter reduceras väsentligt.

Ja, det är viktiga och intressanta frågor som den nya styrelsen har att ta ställning till - men med Staffan Larsson som nyvald ordförande kommer mycket erfarenhet och kunnande att komma styrelsearbetet till del.
Lycka till alla i KSV:s och KSV II:s nya styrelse!

Hälsningar
Ola Holgersson

söndag 11 mars 2018

Bihåleinflammationen uppfyller hela mig!

Under nio dagar har jag haft bihålorna fyllda av virus och deras avfallsprodukter - det verkar inte spela någon roll hur mycket man sköljer näsgångarna, sprayar med näsdroppar, andas ånga från timjansavkok, sover med tredubbla kuddar.....  Skall det aldrig ge sig?
Jag tar tacksamt emot alla knep på hemkokta behandlingar - huvudsaken är att jag kommer på något som verkar leda lite grann mot en känsla av att kroppen skall vinna kampen mot detta virus!

Bildresultat för bihålor



Jag har inte ork till så mycket bloggande just nu (och veckan innan ägnade jag all ledig tid åt att skotta snö, snö och mera snö), men det drar ju ihop sig till föreningens årsstämma!

Kalmarsund Vind

TORSDAGEN 22 MARS 2018 KL. 18:00 ÄR DET STÄMMA PÅ GULDFÅGELN ARENA I KALMAR.
Mötet inleds med KSV II och vid kl. 19 är det dags för KSV, Om allt går enligt inbjudans tidsschema skall sedan Fredrik Eskilsson, från Vestas Service, tala om förnyelse av Vannborgaverken.

Ring till Kundcenter 0480-45 11 45 eller skicka e-post till kundcenter@kalmarenergi.se och anmäl ditt deltagande på stämman!

Ja, alla verk behöver en planerad förnyelse: det handlar bl.a. om vingarna och vitala delar i maskinhuset. Vi vill inte drabbas av fler oförutsedda händelser än absolut nödvändigt, så en planerad förnyelse är ett viktigt verktyg!






Jag fick ögonen på en intressant artikel på Sveriges Radios hemsida: den handlade om österlenbyn Simris, som är en försöksplats för självförsörjning med el i lokalsamhället. Spännande!
Läs artikeln HÄR!
Läs mer om Simris HÄR!


Hälsningar
Ola Holgersson

söndag 4 februari 2018

Ett sista försök från Kung Bore?

Är månne helgens attack med snö och nordvindar, Kung Bores sista chans att skapa vinter på Öland?
Jag tror att det blir svårt: marken är inte frusen under snön (massor av vatten överallt) och Östersjön ligger öppen och sprider sin värme till omgivningen. Men visst kan det bli slaskigt och halt några dagar till!

Bildresultat för snöoväder

Talgoxarna och hackspettarna har i alla fall märkt av det ökande dagsljuset, och de har satt igång med sina olika sång- och trummarkeringar av revir m.m. Och visst är det skönt när solen sticker fram mellan molnen och man märker att ljusskenet kommer lite högre uppifrån på himlen och att det därmed förmår att värma lite mer än senast!
Innan snön föll i förrgår kunde vi också se pionjärerna bland vårblommorna: vintergäcken och snödropparna började att öppna sina kronblad och bjuda på färg och doft - härligt!

Bildresultat för vintergäck bild

Mindre härligt är det att läsa rapporterna från Nacka Tingsrätt om vårt eget kärnavfall och hur det skall hanteras! Tingsrätten anser att det finns oklarheter kring kopparkapslarnas hållbarhet m.m. och rätten behöver ytterligare underlag för att kunna ge tillåtelse till det planerade slutförvaret.
Och man kan förstå dem!
Det har ju aldrig byggts något som skall kunna stå i 100 000 år tidigare (om vi bortser från pyramider och gigantiska ringmurar) och som skall kunna klara att stå emot både jordbävningar och nya istider!
Så visst får man förstå att Nacka Tingsrätt vill ha ett väl underbyggt beslutsmaterial till sitt förfogande!

Bildresultat för slutförvar forsmark



I kontrast till detta kan vi konstatera att rivningen av ett vindkraftverk tar cirka en vecka och att skrotvärdet - i stort sett - kommer att kunna betala rivningen. Och veckan efter kan man bygga hus på platsen - inget är kontaminerat! Det känns skönt att veta, särskilt nu när jag har blivit morförälder.



Det kraftiga prisfallet på solpaneler (80 % sedan 2009) har inneburit att även de gigantiska oljejättarna börjar "styra om skutan" - bort från fossilt mot förnybart! Det beror säkerligen inte på några överväganden för att påverka det globala klimatet, utan snarare på att rädda kapitalet och framtiden för företagen.
BP köper solenergiföretaget Lightsource (äger Europas största, flytande solpark). Statoil meddelar att de skall bygga anläggningen Apodi i Brasilien tillsammans med  den norska solkraftproducenten Scatec Solar - solparken skall leverera ström till 160 000 bostäder!




Bildresultat för solpaneler hus

Och här hemma rullar solelsutbyggnaden vidare - påhejad av staten via 915 stödmiljoner per år. Både privatpersoner och företag kan numera dra av 30 procent av kostnaden (upp till 1,2 miljoner kronor).
En typisk villaanläggning på 5 kW beräknas producera 4 500 kWh per år. Nettokostnaden på ca
70 000 kr och en besparing på ca 5 000 kr per år, ger en återbetalningstid på ca 14 år. Med en beräknad livslängd på minst 25 (troligen 40) år, blir det snabbt en positiv kalkyl.

Bildresultat för törneby solpark

Eller också skaffar man andelar i en gemensam solpark t.ex. Törneby Solpark vid Kalmar Öland Airport - läs mer HÄR!
Andelar i en gemensam anläggning kan man alltid ta med sig och detta alternativ passar för alla elkonsumenter - inte bara dem med ett eget hus!



Bildresultat för tomas kåberger

Avslutningsvis lite om vindkraft - det är ju det som vår förening finns till för!
Professor Tomas Kåbergers krönikor i "Svensk Vindkraft" läser jag med stor behållning. I det senaste numret (1/2018) beskriver Kåberger 2017 som året då vindkraften bröt igenom "subventionsvallen" och för första gången kunde erbjuda nybyggnation utan bidrag. Nederländerna har exempelvis utlyst
en tävling där företag får tillgång till havsområden bara de bygger vindkraftverk och levererar el. Vattenfall är ett av flera bolag som sagt att de skall delta i konkurrensen. Och utanför den tyska nordsjökusten erbjuder sig bolagen Dong och EnBW att bygga utan subventioner.
Helt klart är att de nybyggda stora parkerna förmår att producera till kostnader som matchar de övriga energislagen. Och då finns inte de negativa miljökostnaderna med i kalkylerna för de fossila bränslena och kärnkraften!

Hälsningar
Ola Holgersson