Nu har det vänt - igen!

Ja, det är med samma förvåning man konstaterar att nu har planeten Tellus - vårt hem i universum - passerat sommarsolståndet och nu börjar vi här på norra halvklotet vandringen tillbaka mot kortare och kortare dagar. Varv på varv snurrar vi runt solen och om och om igen dras processen med groning, tillväxt, mognad, frukt och frö, igång - och vi har fått förmånen att vara med på resan under några varv.

Jag har fått möjligheten att arbeta med kommunens sommarskola under ett par veckor nu i starten av elevernas sommarlov - det är en uppgift som är både ansvarsfull och stimulerande. Eleverna skall ju bli bedömda på precis samma sätt som under den ordinarie terminstiden - det skall vara rättvist och det är givetvis kursplanernas mål som gäller! Och visst är det engagerande att arbeta tillsammans med tonåringar som tar chansen och vill plugga när andra är lediga! 

Ungdomarna som vill förbättra sina kunskaper i matematik och engelska får undervisning mellan kl 09 - 12, och därefter är de lediga - lagom tills att övriga har vaknat upp och ätit en sen frukost!

Jag anser att sommarskola är ett bra alternativ för två grupper: 1) de elever som har ambitionen att förbättra sitt underkända betyg till ett E och för vilka det finns ett tydligt och begränsat antal delområden att "jobba ikapp"; 2) de elever som inser att en betygshöjning är alltför krävande för dem, men där de ändå vill arbeta för att skaffa sig ett allmänt bättre utgångsläge inför kommande läsår. Det gemensamma för dessa två grupper av elever är att de har en drivkraft och motivation att förbättra sina kunskaper och färdigheter - utan dessa drivkrafter blir sommarlovets sovmornar, och lata dagar i solen, alltför lockande!

Ja, för vissa elever så innebär sommarskolan att det har vänt: från underkänt till godkänt!

(Känner någon igen denna lärobok från 1960-talet?)

Man hoppas ju att det skall komma tydliga tecken på att det har vänt även inom energisektorn - men tyvärr utgör de förnybara delarna av världens energikonsumtion. Så här skriver Energimyndigheten:

Energianvändning per person

Så här mycket energi använder en genomsnittsperson i de olika delarna av världen per år.

• Nordamerika använder 48 674 kWh per person/år
• Europa använder 28 439 kWh per person/år
• Mellanöstern använder 22 727 kWh per person/år
• Kina använder 12 033 kWh per person/år
• Latinamerika använder 11 041 kWh per person/år
• Afrika använder 5 720 kWh per person/år
• Indien använder 4 158 kWh per person/år

Fossila bränslen dominerar

Fossila bränslen dominerar alltjämt världens energiförsörjning och utgör 81 % av tillförseln. Störst är oljan med 33 % följt av kol 27 % och naturgas 21 %.

Andelen förnybar energi inklusive vattenkraft har den senaste tioårsperioden varit ca 13 %. Kärnkraften svarar för resten, knappt 6 %.  

Vi har en lång väg kvar att vandra med andra ord! Men om vi har ett tydligt mål så blir vandringen lättare att genomföra - det handlar ju om vår gemensamma överlevnad!

Här kommer några klipp för att visa att vi, trots allt, är på rätt kurs:

# Staden Austin i USA har skrivit ett kontrakt på leveranser av sol-el för 33 öre/kWh! Solkraften krossar allt!

# Den nyvalda regeringen i Indien skall se till att alla indiska hem får elektricitet inom fem år - med hjälp av solceller. Det skall räcka till två glödlampor, en TV och en solkokare.

# Alla husägare i Örebro tätort kan ta reda på hur mycket solenergi som kan utvinnas på det egna hustaket - det är bara att logga in på "solkartan" på kommunens hemsida (www.orebro.se/16594.html)!

# Sverige kom på tredje plats när det gäller installerad vindkraft (MW/capita)! Långt bakom ettan, Danmark, man bara strax efter tvåan, Spanien.

Ikväll spelar Ghana och Tyskland i gruppspelet i fotbolls-VM - kanske kommer någon att ropa: "Nu har det vänt!"

Hälsningar från ett kallt och regnblött Öland

Ola Holgersson

Styrelsemöte och lite annat.

Styrelsen för Kalmarsund Vind hade möte i veckan och vi gick igenom en diger lista med ärenden: allt från det föregående mötesprotokollet; via rapporter om verkens drift och underhåll, samt föreningarnas ekonomiska status; till diskussioner om en långsiktig plan för ekonomin i ursprungsföreningen KSV.
Läget på energimarknaden är inte särskilt ljust just nu - och det finns inga tecken till förbättringar inom överskådlig tid. Elpriserna ligger stabilt kring 40 öre/kWh och elcertifikaten betalas med 175 kr (+ ränta) de kommande fyra åren! Dessa prisnivåer kommer att ge ett underskott i KSV och våra besparingar kommer att "ätas upp", sakta men säkert.
Vägarna ut ur detta är i princip två: antingen letar vi med ljus och lykta efter alla slags besparingar som kan skapa ett bättre resultat, eller också konstaterar vi att de nuvarande intäkterna inte räcker till utgifterna och då kan vi inte genomföra återbetalningarna av medlemsinsatserna i den takt vi räknat med hittills (återbetalningstid: 20 år). Och så finns förstås mellanalternativet (som kanske passar bäst här i mellanmjölkens land - Sverige): att göra lite av båda. Vi sparar och gnetar i alla ändar och återbetalar de år då det är möjligt, och med de belopp som ger en stabil kassa för framtida kostnader.


Energimarknaden känner inga andra trender än priserna och då krävs det politiska "ingripanden" för att skapa motvikter mot de avskalade kronorna per kWh. Motvikter som tar hänsyn till miljöbelastningen (råvaruförbrukning, koldioxidutsläpp m.m.); det önskade framtida utseendet på energiproduktionen; och andra politiska hänsynstaganden (t.ex. självförsörjningsgrad och oberoende). I alla dessa faktorer står sig vindkraftproduktionen stark och vi andelsägare behöver säkerligen inte vara oroliga över vår investering. Men det gäller ju att vi tar oss igenom de kommande magra åren - vi har ju haft en strålande start för föreningen och kanske blivit lite för trygga under de gångna "feta åren".

Många stora företag gör långsiktiga och omfattande investeringar i vindkraft: Google köper el från fyra av Eolus planerade vindparker. IKEA bygger 20115 126 vindkraftverk i fem länder.
- Vårt mål är att vara energioberoende år 2020, säger Jonas Carlehed, hållbarhetschef på IKEA, i en intervju i Dagens ETC (12 maj 2014).
Andra företag som gör stora investeringar i vindenergi är gruvjätten LKAB och träbolaget Holmen. För dessa företag handlar det handlar mycket om att bygga upp ett oberoende och minska exponeringen mot energimarknaden, men också om att fullfölja strategier för ökad hållbarhet.
-Alla vill ha miljövänlig el, säger Arne Wallin, Holmen Energi, men man måste kunna räkna hem satsningarna. Idag ligger vi på gränsen, säger han. (Dagens ETC, 12 maj 2014)

Ja, stora som små, vi verkar brottas med liknande problem på alla nivåer! Politiker i alla olika partigrupper har verkligen mycket att vinna på att visa handlingskraft och tydlighet i dessa framtidsfrågor!



Jag tycker om att läsa om alla möjligheter som ligger i effektiviseringar och smarta besparingar. Nyligen läste jag en artikel i Miljömagasinet (16 maj 2014) där de refererade ny rapport från Amerikanska rådet för en energieffektiv ekonomi, ACEEE. 600 000 nya jobb! Minskade luftföroreningar! Bekämpande av klimatförändringar! Existerande energibesparande teknik skulle kunna minska elbehovet med 25 %!
En viktig faktor för att motivera hushållen till ökad energieffektivitet är att förse dem med dagliga rapporter om energianvändningen, samt att ge råd  för att minska energiförbrukningen. Men det det finns också starkt motstånd mot dessa energibesparande insatser: det kommer från producenter av fossila bränslen och energibolag med ett enormt politiskt inflytande, säger Charlie Wilson, artikelförfattare i tidskriften "Nature Climate Change".



Ja, det är verkligen viktigt att våra politiker får starka mandat och att de både vågar och kan ta strid för en hållbar framtid! Använd din rösträtt både nu i EU-valet och i riksdagsvalet i september!

Hälsningar
Ola Holgersson

Spridning av insändare!

Jag vill hjälpa till att sprida innehållet i den insändare som Johanna Olausen skrivit (och som bl.a. finns att läsa i Dagens ETC, 23 april 2014).
Klicka här!


Johanna Olausen är ordförande i Svensk Vindkraftförening (Klicka här för att komma till deras hemsida!) och hon är oroad över vantolkningar och lögner i debatten om vindkraft. För oss som varit med under åren av uppbyggnad av vindkraft i Sverige är tyvärr detta inget nytt - tvärtom! Under "hela resan" har det funnits grupper och enskilda som stridit för att få bort vindkraftverken från kartan, bidragssystemet och verkligheten.
Argumenten har varit av skilda slag, men dominerats av oro för störande ljud, skuggbildningar, elektromagnetiska fält, sjunkande fastighetspriser m.m. Men det har även förts fram skäl av mer teknisk natur: opålitlighet i produktionen samt svårigheter i samband med mottagandet av elproduktionen i elnätet. Ekonomiska argument - vindkraften kostar mer än den ger tillbaka - har också förekommit.

Johanna Olausens huvudtes, i insändaren, är att vi står inför en gigantisk (och nödvändig!) omställningsfas av energisystemet: koldioxidalstrande energikällor måste ersättas av förnybara och dessutom krävs fortsatta energieffektiviseringar. Och då har vindkraften en given plats i denna omställning: ta klimatpanelen IPCC på allvar! Läs mer om IPCC här!
Författaren till insändaren påpekar också att vi har två viktiga val framför oss: det gäller både parlamentet i EU och vår svenska riksdag. Ibland kallas ju 2014 för "supervalåret" - låter lite väl mycket amerikainspirerat i mina öron, men viktiga omröstningar är det förstås! "Ta reda på fakta och rösta för framtiden och ett hållbart samhälle", uppmanar Johanna Olausen.



Här följer de punkter där Johanna Olausen särskilt vill korrigera spridda felaktigheter i debatten:
# Det finns inga planer på någon massutbyggnad av vindkraften i Sverige, drygt 1 000 verk kommer att byggas fram till år 2020. Inte 20 000!
# Turism och vindkraft är inget motsattspar! En undersökning från Gotland (en verkligt vindkraftstät del av landet) visar att nästan 9 av 10 turister upplever vindkraften som neutral eller positiv.

# Forskare i Lund har sammanställt forskning kring hur fågellivet påverkas av vindkraftverken. Resultatet visar att järnväg, fordonstrafik, byggnader och tamkatter är betydligt farligare för fåglarna!
# Bidragssystemet ("gröna certifikat") går till ALL förnybar energiproduktion och merparten hamnar hos ägarna till bioenergianläggningarna av olika slag.

Ja, det var den insändare - läsvärd, tycker jag. Vad tycker du?
En privat fundering från mig gäller en annan viktig faktor för att öka förståelse och acceptans för vindkraft och vindkraftverk - det gäller möjligheterna till gemensamt ägande av vindkraft. Här har politiken mycket att göra för att skapa verklig växtkraft! Skrota alla hot om uttagsbeskattnning för andelsägd vindkraft och driv på energibolagen så att de inför nettodebitering!

Ute i naturen är det ingen tvekan om att det finns växtkraft - man kan se skillnader från dag till dag på syrenernas blad och blomknoppar. Och från lönnarna doftar det härligt av nektar!

Hälsningar
Ola Holgersson

En välbesökt stämma på Guldfågeln Arena

Årets stämma ägde rum på en ny plats - Guldfågeln Arena i Kalmar. Alla tidigare årsmöten har vi ju varit på Öland, så det var väl på tiden att vi var på fastlandssidan av Kalmarsund i år!

Över etthundra medlemmar var närvarande och det är ett gott betyg över intresset för föreningens framtid.
Förhandlingarna genomfördes enligt programmet och styrelsen för de båda föreningarna beviljades ansvarsfrihet och fick förnyat förtroende ett år till.

Här följer en liten bildkavalkad från mötet:

Avprickning på röstlängden och utdelning av stämmopresenter - full fart!

                                     













Melina Stillerfelt och Ulf Gunnarsson leder mötet och Lars Eriksson läser på inför nästa inlägg.

Fika i pausen smakar alltid gott!

En entusiastisk Lars hälsar Eon:s representant välkommen.












Eon:s regionchef Håkan Gunnarsson håller ett anförande om energiproduktion i allmänhet och om den stora vindkraftsparken som Eon byggt strax öster om Kårehamn på östra Öland i synnerhet.

Vårtecknen står som spön i backen!

Blåsippor i full blom! Vitsippor som börjar visa sina kritvita kronblad! Vårlökarna med sina blekgula och spetsflikiga blommor! Och så kommer scilla och vårstjärna! Och påskliljorna växer så att man ser skillnad från dag till dag! Härliga tider!
Under promenaderna i Slottsskogen är luften fylld av sången från alla spelgalna fåglar: talgoxarna och blåmesarna förstås, men nu även bofink och gulsparv. Och under veckan gav staren sin första kvällskonsert - inte i högform ännu, men ändå!

Jag påminner igen om våra stämmor - det är ju dags nu i veckan! Torsdag 27 mars kl. 18:00 på Guldfågeln Arena (ingång via Pressingången). Det blir stämmoförhandlingar, fika och föredrag av Eons representant om storsatsningen på vindkraftparken utanför Kårehamn på östra Öland. Jag tycker att alla programpunkter skall bli intressanta att följa! Välkomna, alla medlemmar!


Klicka här för länk till SERO:s hemsida!

En viktig påverkansgrupp i den svenska energidebatten är SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation), vars tidning har det fantasieggande namnet "förnybar energi & energieffektivisering". Innehållet är dock alltid läsvärt, och föreningens ordförande - Göran Bryntse - skriver alltid intressanta ledare. I årets första nummer tar han bl.a. upp SERO:s långsiktiga krav på energipolitiken: SERO vill ha 100 % förnybart senast år 2040, med etappmålet 90 % år 2030! Transportsektorn kommer att vara den del som ger de största utmaningarna, men här räknar SERO med att den intensiva utvecklingen på batterisidan skall fortsätta och att det inte dröjer länge innan alla bilar drivs med el.
Det är naturligtvis nödvändigt att få med så många andra nationer som möjligt på denna förändringsväg, och där är EU en viktig arena. Är politikerna modiga  nog att driva samma krav som flera europeiska Energi- och klimatorganisationer kräver: 45 % förnybar energi och 40 % energieffektiviseringar till år 2030 (jämfört med 1990 års nivåer)? Det skulle i så fall leda till 55 % reduktion av växthusgaserna - och det är just den nivån på reduktionerna som kommer att krävas för att bryta den uppåtgående trenden! Heja på, alla politiker!

Tidskriften innehåller även en intressant artikel av Lars Andrén om ansvarstagande och livscykelkostnader (LCC). Författaren fokuserar på byggnader och visar beräkningar över kostnaderna under en 40-årig driftstid: byggkostnaden är endast 10 %, finansiering står för 15 %, reparationer och underhåll summeras till 25 % och den tunga posten är driften - 50 % av livscykelkostnaden!
Nu är det lätt att inse vikten av långsiktigt ansvarstagande istället för kortsiktigt vinstmaximerande! Investeringar i t.ex. isolering av grund, väggar, tak och fönster; solceller och solvärme;energieffektiv utrustning; ger ökade byggkostnader med 2 - 10 %, men leder till sänkta driftskostnader med mellan 30 och 50 % under byggnadens hela livslängd. Det är här det långsiktiga ansvarstagandet kommer in i bilden - kanske kräver det starkare styrning av kraven för byggnationer? Eller är vi människor ansvarstagande av oss själva?



Nu skall vi strax sätta oss vid bordet och äta raggmunkar! Det var länge sedan sist, men det goda oset har fått "snålvattnet" att rinna till i mina mungipor. Smaklig spis!

Hälsningar
Ola Holgersson

PS
Glöm inte bort det lidande folket i Syrien - särskilt inte nu när all utlandsrapportering handlar om krisen på Krim och i Ukraina. Miljontals människor är på flykt inom och utom landet - de allra flesta i Syriens grannländer, men några tar sig också den långa vägen till norra Europa och Sverige. Men alla de som tvingas leva kvar i regionen hotas av sjukdom och matbrist - all hjälp är livsviktig!

"Det trodde jag inte var möjligt!"

Jag satte mig i soffan med lite skoljobb framför mig, samtidigt lyssnade jag på radiosportens sändningar från OS i Sochi - det var dags för damernas stafett 4 x 5 km.
Det gick ju fint för de två första åkarna - Ida och Emma - och deras skidor verkade vara i toppskick, trots tolv plusgrader i luften (och kring nollan i snön)! Anna Haag fick slita hårt för att inte tappa för mycket till Tyskland och Finland i täten, men hon höll undan för alla bakomvarande lag. Och så blev det dags för slutsträckan: Charlotte Kalla gick ut 26 sekunder efter tätduon och ungefär lika stort försprång till de efterföljande lagen. Vad skulle hon kunna göra mer är bevaka en bronsplats?
Jo, hon gjorde det ingen egentligen trodde var möjligt! Hon disponerade sina krafter exakt: meter för meter, tiondel för tiondel, tog hon in på de ledande paret från Finland och Tyskland. (Varför körde de inte "i lag" för att dryga ut försprånget?) Och i den sista stora backen var Kalla tillräckligt nära för att kunna koppla av och njuta av nedförskörningen mot skidstadion - hon visste att hon hade de bästa skidorna och den bästa orken. Hur hon sedan kunde få det innerspår som ledde till en tätposition på upploppet det kan jag inte förstå. Ville den finska åkaren släppa fram henne?
Men visst är det strålande gjort att kunna accelerera och gå fram till toppen efter att ha tagit ifatt 26 sekunder på fem kilometers åkning. Mot världslöpare på skidor! Fantastiskt!

Nästan lika glad blir jag när jag får läsa en artikel av Lennart Söder (professor i elkraftsystem vid KTH, Stockholm). Han skriver artikeln som svar på påståenden i TV-programmet "Agenda": Vattenfalls Nordenchef, Torbjörn Wahlborg samt Folkpartiets partiledare, Jan Björklund, menar båda att det är nödvändigt att bygga ny "baskraft" i Sverige, särskilt om vi vill få en utökning av andelen vind- och solenergi i elsystemet. Deras definition av baskraft skulle vara sådan energi som vi kan producera alla dagar, utan hänsyn till väder och vind. Lennart Söder anför tre argument mot denna tolkning av begreppet "baskraft": 1) det finns inga kraftverk som går hela tiden, alla verk har avbrott. 2) Vår elförbrukning varierar mellan 8 000 MW och 22 000 MW. Vilken nivå är då baskraftens? 3) Kravet på elproduktionen bör snarare vara flexibilitet än statiskhet!
Enligt Söder finns i internationell litteratur en annan definition av "baskraft": de kraftverk med lägst rörlig kostnad. Det betyder att vind- och solkraftanläggningar bör betraktas som baskraft då deras rörliga kostnader (driftskostnader) är lägre än såväl kärnkraft, kolkraft som gaskraft.

Det är tur att man kan få läsa olika synpunkter och argument i en fråga - sen kan man lättare skapa sig egna åsikter, även i mer svårförståeliga frågor. Som t.ex. hur Kalla kunde klara det hon gjorde!

Hälsningar
Ola Holgersson

PS
Du har väl bokat in årsstämman - 27 mars 2014 i Kalmar.

Vinteridrott - det är livskvalitet för mig!

Så kom det kyla till slut - äntligen skulle jag vilja säga!
Många blir uppretade och provocerade av att man gilla när det nyper i kinderna och marken blir stel och frusen. Men jag uppskattar möjligheterna att kunna åka skridsko och skidor, och då är nordanvindarna de bästa. Fast under den innevarande köldperioden har det ju varit ostlig dominans när det gäller vindriktningen. (Hur kan det förresten komma sig att det inte har kommit mer än enstaka snöflingor hittills - trots dygn efter dygn med vindar som kommer utifrån den öppna - och varma -  Östersjön? Kan någon förklara det? Vart har "snökanonen" tagit vägen?)
Läs mer om "snökanonen"! (SMHI:s hemsida)

Jag arbetar ju på Slottsskolan i Borgholm och vi passade på att ta tillvara vintervädret under fredag-lördag:
på fredagen var hela skolan ute på olika vinteraktiviteter, bl.a. skridskoåkning på både rinkar och naturliga isar; vandringar längs den frusna kalmarsundskusten; samt uteritter och körning med häst och vagn. Vi brukar passa på "första bästa fredag" - man vet ju aldrig om vintern blir längre än en vecka här på Öland!


På lördagen fyllde vi två bussar och reste till Isaberg i Hestra, där finns en av södra Sveriges mest kompletta skidanläggningar - ibland kallad "de danska alperna"! Även denna vinteraktivitet blev lyckad: bra och snabb service för alla som vill hyra utrustning, trevliga grillplatser och SNÖ! Och ingen av eleverna råka ut för någon allvarlig olycka - om man inte räknar in de oplanerade kullerbyttorna i backarna, förstås!


Klicka här för att läsa mer om Isaberg!

Ostliga vindar är inte de bästa för våra vindkraftverk på Öland (särskilt inte verket i Degerhamn), men kanske kommer statistiken för verken i Rockneby att visa att den placeringen är mer fördelaktig vid dessa vindriktningar. Låt oss hoppas det! Då blir vi ju ytterligare "ett snäpp" mer stabila i vår förenings ekonomi.

För en tid sedan läste jag en artikel (DN 10/1 2014) där företrädare för näringsliv, fack, miljöorganisationer och kyrka, uppmanade vår regering att agera kraftfullt för att EG skall få tre tydliga miljömål efter 2020: utsläpp, förnybar energi och effektiviseringar. Så har det varit med den nuvarande överenskommelsen, men flera länder vill endast ha avtal om utsläppen - och då blir handeln med utsläppsrätter det enda verktyget för att pressa ner föroreningarna. Skribenternas erfarenheter av EU:s utsläppshandelssystem är en stor besvikelse och investerarnas förtroende för systemet är kört i botten.
Jag instämmer verkligen i denna oro: det är nödvändigt att arbeta på alla fronter samtidigt!
Vi kan ju inte räkna med att allt löser sig av sig själv - vi måste alla försöka bidra till förbättringar inom dessa tre avsnitt.
# Minska på utsläppen - cykla, åk tåg eller ta bussen!
# Satsa på förnybar energi! (Det gör vi ju redan!)
# Effektivisera energianvändningen - stäng av allt som inte används och använd energismarta produkter. Plus alla gamla vanliga råd om tätningslister, treglasfönster, inneskor, tilläggsisolering m.m.

Du som läser detta är ju redan inne på våra föreningars hemsida - men puffa gärna för denna bland likasinnade och energiintresserade i allmänhet. Nu finns extra mycket att läsa för alla som är intresserade av att köpa vindandelar, både för privatpersoner och företag.

Föreningarnas årsmöten kommer att genomföras torsdagen den 27 mars kl. 18:00 - i år blir det på Guldfågeln Arena i Kalmar. För mer information: håll koll på vår hemsida och i brevlådan!



Hälsningar
Ola Holgersson