Nu är det jul igen!

Vilken fantastisk start av vintern! Massor av snö (snart finns det ingen plats att skotta undan den på!) - och dessutom kyla som får allt att vara vitt och torrt!
Förutom snöskottandet har jag hunnit med några turer med längdskidorna nedför branten vid Borgholms Slott (eller Slottsruinen, som alla säger). Det blir mycket snöpulsande de första varven, men fr.o.m. det tredje går det riktigt bra.

När elpriset på den nordiska spotmarknaden sticker iväg en bit över 100 öre per kWh, då känns det extra skönt att ha sina andelar i Kalmarsund Vind. Vilken fantastisk idé vi har förverkligat: att få kontroll över produktionen och prisnivån på elen till den egna förbrukningen. Strålande!

Nu när det är som mörkast vill man ju tända lite extra ljus: slingor i trädgården, adventsstjärnan och om ett par dagar - ljusen i granen i vardagsrummet. Visst kan det kännas slösaktigt med alla dessa ljuspunkter bara för julpyntandet, men det finns vettiga alternativ: LED-lampor. Dessa dyker upp i fler och fler sammanhang, och i år behövde vi förnya både slingorna i trädgården och lamporna till julgranen inne. Det fanns LED-alternativ i båda fallen och dessutom med milt och behagligt sken - härligt!

Vi i styrelsen för Kalmarsund Vind vill önska alla medlemmar i föreningen

GOD JUL

och

GOTT NYTT ÅR!

P.S.
Stämman 2011 blir den 24 mars 18:00 på Hotell Skansen i Färjestaden.
Sänd in motioner och titta till hemsidan!
Är du intresserad av att arbeta i styrelsen - kontakta valberedningen. Se hemsidan!

Vi måste välja väg!

Jag har just ätit upp en härlig toscakaka till mitt kvällste - mmm ...

Hur ofta har man inte velat ha den god kakan kvar samtidigt som det är så läckert att få sätta tänderna i den? Hur ofta är det inte som vi vill ha allt samtidigt? Och då slipper man ju en hel del konflikter om att välja ett av alternativen, istället kan båda valmöjligheterna få leva parallellt! Vilken härlig dröm - kan den någonsin förverkligas?

I mitt arbete som lärare på en högstadieskola ser jag dagligen detta fenomen: vi lärare förväntas köra "det gamla tåget" vidare (d.v.s. väl förberedda och efterarbetade lektioner, fyllda av individuellt avpassade uppgifter för eleverna), samtidigt som vi skall skapa en ny skola med betydligt mer arbete i temaform och med utökat samarbete över ämnesgränserna. Detta skall ske samtidigt med att elev- och föräldrainflytandet växer sig allt starkare. Till det här "nya tåget" hör också ett omfattande dokumenterande av elevernas kunskapsutveckling i form av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Lärarna i skolan är fångade mellan dessa två vägval och vi tvingas försöka vara lokförare för två tåg samtidigt - en omöjlig uppgift som många ändå ger sig ikast med varje dag! Resultatet av detta blir en hårt pressad yrkeskår med en växande känsla av otillfredsställelse i jobbet! Låt istället skolans personal få vara ansvariga för EN skola - vi måste välja väg!

I energidebatten kan man iaktta samma ovilja att ta konsekvenserna av hur verkligheten ser ut. Istället väljer politiker (och flera fackexperter) att "inte-välja", d.v.s. de vill ha kakan både i magen och kvar på fatet!
Sverige skall vara ett land i frontlinjen vad gäller förnybar energiproduktion och teknikutveckling inom samma område, samtidigt som vi skall ha en omfattande kärnteknisk forskning och kärnteknisk industri som både utvecklar och bygger kärnkraftverk. Realiteten är dock den att det inte finns resurser för båda dessa utvecklingslinjer - den ena måste vika sig! Och vi vet alla hur det sett ut så här långt - i Sverige är det de storskaliga satsningarna som gällt. Först via vattenkraftsutbyggnaden och sedan genom ett kärnkraftsprogram som gett oss ett av världens kärnkraftstätaste energisystem! Det har följaktligen inte hjälpt att prata om förnyelsebara energikällor - vi måste välja väg!

Tankar som liknar dessa förs också fram på Dagens Nyheters debattsida den 9/11 2010: representanter för Naturskyddsförningen, Lantbrukarnas Riksförbund samt den fristående debattören Anders Wickman, hävdar där att Vattenfalls planer för ny kärnkraft måste stoppas. Kärnkraften är inte kostnadseffektiv och stjäl resurser från den förnybara elproduktionen. Dessutom menar skribenterna att "morötterna" för energieffektiviseringar minskar vid ett stigande elutbud - energieffektiviseringar är annars de lönsammaste investeringar som kan göras!

Ja, det är verkligen viktigt att välja väg! Vi i Kalmarsund Vind har gjort ett viktigt vägval - nu är det viktigt att fler får möjlighet att ta det steget! Energialternativen måste bli fler och med en god fördelning över landet - inte färre och koncentrerade till några få jätteanläggningar!

Hälsningar
Ola Holgersson

Olika bilder av verkligheten.

Häromveckan innehöll min morgontidning en bilaga - "Framtidens kärnkraft" - utgiven av Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC). SKC är ett svenskt nationellt forskningscentrum vars syfte är att "stimulera och utveckla forskningssamverkan mellan högskolor, myndigheter och näringsliv inom strategiska och tvärdiciplinära teknikområden .... inom det kärntekniska området". I flera artiklar beskrivs kärnkraften som en ren och oskyldig energikälla: "Ur naturens synvinkel är kärnkraften idealet eftersom varken råvarna, själva produktionen eller restprodukterna stör det biologiska livet." Jag upplyses också om att om hela mitt livs behov av elström skulle produceras med kärnkraft, så skulle bränslet - och avfallet - rymmas i en tekopp! Den sista sidan i tidningsbilagan täcks av en helsidesannons från "Miljövänner för kärnkraft" där det bl.a. påstås att kärnkraftproduktionen sker med låga produktionskostnader och utan växthusgaser.

För några dagar sedan kom så en annan tidningsbilaga i min hand, denna gång från "Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen". Här kunde jag läsa en artikel om ursprungsbefolkningar från hela världen som vid en kongress i Schweiz uttryckte sin stora oro för konsekvenserna av hela kärnbränslekedjan. Särskilt betonades resultaten av dagbrottsbrytningen av uran för omgivningen och därmed också för ursprungsbefolkningar med hemortsrätt i dessa miljöer. Möjligheterna att leva vidare i dessa områden är näst intill obefintliga. En annan artikel, i samma tidning, tog upp frågan om kärnkraften och begreppet "koldioxidfri" (använt av bl.a. E.ON i en annonskampanj för kärnkraft). Vid en livscykelanalys av olika energislag visade oberoende forskare att kärnkraften släpper ut cirka sex gånger mer koldioxid än vindkraft - räknat per producerad kWh - och cirka dubbelt så mycket som solceller och geotermisk energi.

Så olika kan två verklighetsbeskrivningar bli - beroende på vilket perspektiv som anläggs och hur stor del av verkligheten som betraktaren vill ta in! Jag kan inte låta bli att fundera lite kring min kopp med kärnavfall: hur blir det då med hela den sammanlagda mängden av avfall som skall hanteras av ett växande antal kärnkraftländer kring vår jord - under flera årtusenden!
Många tekoppar blir det i alla fall!

Jag vill avsluta med ett litet tidningsurklipp till: TT hade en notis om att "Vindkraft sänker inte villapriser". Det är konsultbolaget ÅF som har sammanställt en rapport där man konstaterar att priserna på småhus i regel inte är lägre nära vindkraftverk. Cirka 42 000 småhusförsäljningar har studerats och man kunde då notera att småhus inom 5 kilometer från vindkraft hade stigit drygt 30 procent mer än riksgenomsnittet.

Hälsningar
Ola Holgersson

P.S.
Vid styrelsens senaste möte (24/9 2010) diskuterade vi mest hur föreningen skall hantera de kraftigt sjunkande ersättningarna för de gröna certifikaten. För närvarande har vi en intäkt på 350 kr per certifikat, men för de kommande åren ligger priserna kring 220 kr! Blir denna låga nivå verklighet för flera år framöver, kommer det att ställa krav på förändringar av vår förenings ekonomi! Men för det innevarande året ser det ut att kunna bli ett bokslut i balans - om nu bara hösten kan föra med sig lite lågtryck och rejäla sydvästvindar!

Tysk kärnkraftdebatt.

I Tyskland tycks regeringens förslag om förlängd livtid för kärnkraftsverken vålla mer strid än vad motsvarande förslag i Sverige ledde till.
Angela Merkels regering vill förlänga livstiden på de kvarvarnade kärnkraftverken med i genomsnitt tolv år. Motiveringen är att skapa resurser och tid för en uppbyggnad av "grön" energiproduktion som kan ta över när kärnkraften slutgiltigt skall avvecklas (om 40 år?).

Kritiken mot regeringsförslaget har samma innehåll som den svenska motsvarigheten: en bibehållen elproduktion från kärnkraft kommer att bli en effektiv broms för framväxten av alternativa energikällor - inte en hjälp och ekonomisk motor! Det går inte att tro att de småskaliga energialternativen har egen kraft att konkurrera med kärnkraften som backas upp av mycket kapitalstarka, övernationella koncerner; av en väl uppbyggd infrastruktur med kraftledningar för överföring av stora energimängder till storstadsområdena; och av ett politiskt etablissemang som beslutat om uppbyggnaden av hela kärnkraftskomplexet.

Det kärnkraftsmotstånd som finns i Tyskland samlar sig nu till olika manifestationer för att sätta strålkastarljuset på frågan och för att försöka få regeringens förslag till energipaket att bli ogiltigförklarat i domstol.

Den utveckling som skett under de senaste fem, tio åren på det tyska vindkraftsområdet är mycket imponerande - det vore verkligen ett nederlag om denna utveckling blev avbruten. Dessutom är ju Tyskland en stor nation i Europa, och det som händer där får återverkningar på hela den europeiska kontinenten!

Nu återstår bara att hoppas att vår svenska valrörelse får en avslutning (bara elva dagar kvar idag!) som ger mer utrymme för en debatt om de uthålliga energikällornas framtid!

Ola Holgersson

Utsikt från tåget.

Under helgen var jag en kort tur till Köpenhamn och då ingick en tågresa över Öresundsbron. Känslan av att färdas högt över vattnet på bron är inte lika stark när man åker med tåget som vid en bilresa, men visst är det dramatiskt. Tycker jag.

Från högbrodelen har man en strålande utsikt över hela Öresundssregionen, och man ser även den enorma vindkraftsparken "Lillgrund" (belägen strax söder om bron). Parken är världens tredje största vindkraftsanläggning och den invigdes för endast två år sedan. Produktionen är 330 GWh per år - Kalmarsund Vinds tre verk ger ca 6 GWh/år, d.v.s. 2 % av jätteanläggningens. Men våra verk ägs av drygt 500 andelsägare och Lillgrund ägs av jätten Vattenfall. De´e´ skillnad de´!

Mitt foto här vid sidan ger ingen som helst rättvisa år vare sig utsikten eller vindkraftsparken - det är svårt att få till bra foton i 90 km/h!
Gå gärna in på Vattenfalls hemsida för att kunna se bra bilder och läsa mer: www.vattenfall.se/lillgrund/

Ola Holgersson

Nu är jag "sta-bo"!

Efter 29 år på landet i Övra Wannborga har jag och min fru flyttat in till Borgholms stad. Numera bor vi i ett hus med endast 900 kvm tomt - det är stor skillnad mot de 3230 kvm vi hade i Wannborga! Här tar gräsklippningen 50 minuter, i Wannborga tog det två och en halv timme. Och cykelturen till jobbet går på en (!) minut mot tidigare trettio minuter. De´ e´ skillnad de´! (Men vad skall jag göra med all "extra-tid" jag kommer att få, nu när jag inte cyklar en timme per dag? Ge mig några goda råd!)

En annan stor skillnad är energiförbrukningen: det nya huset är sämre isolerat och har en större bostadsvolym (= högre i tak) än fastigheten i Wannborga. Det kommer alltså att bli dyrare energiräkningar och vi planerar därför att förbättra husets energibalans och att ställa oss i kö inför en eventuell start av Kalmarsund Vind II. Våra åtta andelar vindkraft räcker inte till för att täcka förbrukningen i det nya huset. Men nya vindkraftskooperativ kommer bara att startas om de politiska/ekonomiska förutsättningarna förändras - d.v.s. bort med uttagsbeskattningen av den gemensamt ägda vindkraften!

Ja-a, politikerna ja. Det är bara en månad kvar till valdagen och det talas mest om skatterna för pensionärerna. Jag kan förstå att denna fråga också behöver ventileras, men några frågor till måste vi hinna med innan 19 september! Var är samtalet om förnyelsebara energikällor? Var finns diskussionerna om en uthållig livsstil? Vi får passa på att fråga vid alla tillfällen som dyker upp inför valet. Hjälps vi åt att sätta fokus på frågorna så kommer de i alla fall lite mer i rampljuset! Lycka till!

Hälsningar
Ola Holgersson

Länge leve sjöbrisen!

Puhh! Nu kokar Öland!
Massor av badgäster (250 000?), och säsongens rekordvärme, gör att det blir mycket köer och många minuter av väntan för att få tag i kylskåpskall fil, inlagd sill och svalkande meloner. Men det är underbart att det blev riktigt varm, tycker jag. Efter den senaste vintern behöver min kropp (och själ) ett litet "värmeöverskott" - är de inte så de säger på SMHI?

När det gäller vindarna brukar ju inte sommaren bjuda på särkilt mycket tryck i vingarna, men här på ostkusten är det nästan alltid en pålitlig sjöbris som drar igång mitt på dagen och ger några timmar med friska ostvindar. Så även denna eftermiddag - och jag skall cykla ner till sjön och ta mig ett par friska dopp och lite solbadande däremellan.

I det senaste numret av SERO-journalen (Sveriges Energiföreningars Riksorganisations tidskrift) tar Christer Söderberg upp samma diskussion som jag gjorde i mitt förra inlägg: riksdagens beslut att tillåta utbyggnad av nya kärnkraftverk.
Söderberg diskuterar framför allt den påverkan en eventuell utbyggnad får på balansen av producerad och konsumerad elenergi, och han hävdar att det är stor risk att vi hamnar i en situation av ett besvärande elöverskott. Under förutsättning att utbyggnaden blir av förstås! Sverige (och även Norden) är en liten el-marknad och det är lätt att det uppstår brist- eller överskottssituationer.
För möjligheterna att finansiera en fortsatt utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion är det helt avgörande att det finns en rimligt stabil prisbild över framtiden. Ett eventuellt framtida elöverskott, skapat av kärnkraftproducerad el, kommer att få många investerare att dra sig tillbaka - bl.a. alla som vill satsa på andelsägd vindkraft. Vi får hoppas att de styrande inte bara vill se ett fåtal giganter på den svenska el-marknaden, utan att man inser värdet av olika ägandeformer, spridd produktion och mångfald i produktionssätten.

Simma lugnt!
Ola Holgersson